Kamis, 05 September 2024

Self-Care Training/Kuidado A'an Ba Pasiente Lepra Hodi Prevene Difisiensia Grave Husi Moras Lepra

 Kuidadu-an/ Self Care ba Prevensaun Difisiensia

Kanek lepra, ulsera, no estragu ba nervu sira ezije sira ne'ebé afetadu atu kuidadu sira-nia an rasik. Ekipa AEAL-TL fornese ba ema sira ho koñesimentu, abilidade sira, no rede apoiu sira ne'ebé sira presiza atu tau matan ba sira-nia an rasik.


Ekipa AEAL-TL Fasilita Treinamento Self-Care 
ba Pasiente sira hodi Prevene difisiensia husi Moras Lepra

Moras Lepra maka moras ida ne'ebé jestaun ho kuidadu ba sintoma sira bele halo diferensa boot ba esperiénsia ema sira ne'ebé afetadu hosi moras ne'e. Bainhira iha atrazu/tarde iha diagnóstiku no tratamentu ba moras-lepra, bele akontese estragu ba nervu no tuirmai bele sai defisiénsia ne'ebé todan.

 Self-Care/ Kuidado A'an Importante, tanba ne’e, atu ajuda ema sira ne’ebé afetadu ho moras lepra atu tau matan ba sira-nia an rasik, la presiza hein servisu nain saude e  médiku sira atu vizita sira, ka pasiente sira tenke halo viajen ba ospitál sira hodi hetan tratamentu.

Formador no Ekipa Hanorin Hela Pasiente ne'ebe maka hetan
kanek iha ain, oinsa bele kuidado ba Ain atu labele sai Difisiensia

Self-Care/Kuidadu-an rasik ekipa ema sira ne'ebé afetadu ho moras-lepra ho koñesimentu ne'ebé sira presiza atu kuidadu sira-nia an rasik

Kuidadu-an rasik maka sai hanesan sentru ba AEAL-TL nia programa ida ba prevensaun difisiensia husi moras lepra iha Timor Leste. Jestaun kanek ne'ebé loos, dispozitivu asisténsia sira no téknika preventiva sira seluk bele ajuda pasiente sira ho lepra atu jere sira nia defisiénsia no prevene defisiénsia sira-ne'e atu sai aat liután. Ida-ne'e bele organiza iha nivel individuál ka iha grupu, iha ne'ebé ema sira hetan hanorin kona-ba rutina loroloron nian, hanesan:

  1. Uza métodu preventivu sira bainhira hala'o atividade moris loroloron nian (ezemplu, uza hena bainhira foti panela manas ka piska matan beibeik atu prevene Matan maran);
  2. Inspesaun no tratamentu ba kanek no infesaun sira ne'ebé la sente tanba estragu nervozu/Uat;
  3. Hamoos, tau mina no kuidadu ain no liman sira hodi evita kulit maran no rahun;
  4. Ezersísiu sira alongamentu nian hodi prevene toos no kontratura sira
                                            Kuidadu Ba Liman hodi Evita Kontraktur/Tos iha Liman

Benefísiu sira hosi grupu sira kuidadu-an nian

Iha Grupu Kuidadu A'an/Self-Care, partisipante individuál sira iha responsabilidade hodi jere sira nia kondisaun rasik, maibé sira mós hetan apoiu no responsabilidade ba partisipante sira seluk, hodi fó apoiu ba malu. Ne'e di'ak iha konta lubuk ida. Ida-ne'e trata ho kanek sira sedu nune'e ikusmai bele hamenus difisiensia husi moras lepra. Ida-ne'e fó kbiit ba ema atu atua tuir sira nia interese di'ak liu (maske stigma koko atu nega sira). No ida-ne'e signifika katak ospitál sira bele dirije rekursu sira ba nesesidade sira seluk. Ida-ne'e mós signifika katak ema sira ne'ebé afetadu ho moras lepra bele asesu ba apoiu lahó gastu no inkonveniente atu halo viajen ba ospitál. Ida-ne'e importante liuliu ba ema sira ne'ebé hela iha area remotas sira ne'ebé dook husi centro da Saude.


Dili, 05/09/2024

Hakerek Husi

J.Costa Dos Santos




Tidak ada komentar:

Posting Komentar

Advocacy

  25/02/2025 Ekipa AEAL-TL halao Aktividade koordenasaun no Stabelesemento program AEAL-TL nian iha Munisipio Aileu ho Autoridade Munisipio...